E2B2 stödjer forsknings- och utvecklingsprojekt som arbetar för en resurs- och energieffektiv byggd miljö. I den senaste utlysningen fick Energimyndigheten in 97 ansökningar. De 30 beviljade projekten får dela på 73 miljoner kronor varav 63 miljoner kronor är stöd från Energimyndigheten och resterande samfinansiering från organisationer och näringsliv.
– Det är glädjande att E2B2 fortsätter bidra med relevanta lösningar som utgår från behov i sektorn. Energifrågan är mer aktuell än någonsin och det finns ett stort behov av att öka takten på energieffektiviseringen, säger Anna Land programansvarig för E2B2.
Torsdagen den 31 mars öppnar en ny utlysning i E2B2. Håll koll på E2B2s webbplats och prenumerera på E2B2s nyhetsbrev.
Flera av projekten som nu startar handlar om hur människor som använder byggnaderna kan bidra till ökad energieffektivisering. Många projektet fokuserar också på nya sätt att dela energi, i form av energigemenskaper eller kvarterslösningar med distribuerad energitillförsel.
Projekten läggs till de 98 projekt som redan fått finansiering i E2B2s nuvarande programperiod.
E2B2 är Energimyndighetens program som koordineras av IQ Samhällsbyggnad.
Nya projekt från utlysning 6
Artificiell intelligens för minskat värmeläckage i staden
Koordinator: Aitor De Andres González
Värmeläckage och dålig isolering är viktiga orsaker till energiförluster. I det här projektet utvecklas en ny automatiserad metod som kan lokalisera värmeläckage i byggnader i stadsområden. Metoden är baserad på artificiell intelligens som samlar och analyserar data från flera sensorer. Resultatet blir en karta över termisk effektivitet och potential för eftermontering av isoleringselement i en stad.
Bättre inomhusmiljö – vädringsvanor i flerfamiljshus
Koordinator: Lunds universitet
Det saknas kunskap om hur vi vädrar i våra bostäder vilket försvårar projekteringen av fönster och kan motverka ett gott inomhusklimat med låg energianvändning. Nu ska forskarna ta reda på hur vädring sker i flerbostadshus beroende av våra behov gällande öppningsgrad, hur många fönster och när under dygnet vi vädrar. Skillnad i vädring mellan nya och äldre flerbostadshus och variationer i förhållande till utomhusklimat ska fastställas.
Covid-19-pandemins effekter på energianvändningen
Koordinator: Uppsala universitet
Under Covid-19-pandemin förändrades våra vanor, elförbrukningsmönster och därmed belastningen på elnäten. Men hur? I denna studie kvantifieras i vilken utsträckning covid-19-pandemin har lett till förändringar i elanvändningsmönster i olika typer av byggnader i Sverige. Forskarna ska även försöka förstå orsakerna bakom förändringarna samt undersöka framtidsperspektivet hos invånare, företag och myndigheter i en post-pandemisk era.
Energidelning inom Embassy of Sharing – system, funktion och komfort
Koordinator: Lunds universitet
I området Embassy of Sharing i Malmö ansluts byggnader med varierande verksamheter till ett system för delning av värme och kyla. Ett geotermiskt system med värmepumpar och kyltorn är basen i energidelningssystemet som via fyra distributionsrör med olika temperaturer försörjer byggnaderna med värme och kyla. Nu ska forskarna analysera systemet, mäta energin som delas och behovet av köpt energi. Mätning av inomhustemperaturer och intervjuer kommer svara på om den mängd energi som finns tillgänglig i delningssystemet är tillräcklig för att klara ett gott inomhusklimat.
Energieffektiva stallbyggnader med gott inomhusklimat
Koordinator: Sveriges Lantbruksuniversitet
Stallbyggnader använder mycket energi och inomhusklimatet påverkar produktionen, djurens välmående och risken för sjukdomar. Nu ska forskarna undersöka energianvändningen och inomhusklimatet i svenska djurstallar utifrån nuvarande klimat och framtida klimatscenarier. Forskningen ska resultera i en doktorsavhandling och visa utformning av passiva/aktiva system i djurstallar som bidrar till låg energianvändning och bra inomhusklimat i nuvarande och framtida klimat.
Energiflexibilitet från termisk tröghet i svenska småhus
Koordinator: RISE
Här ska forskarna undersöka potentialen att nyttja byggnadens termiska massa för flexibilitet i elnätet. Det saknas kunskap om hur flexibiliteten kan användas utan att minska den termiska komforten. Forskningen fyller ett kunskapsgap och ger en överblick över den termiska flexibiliteten hos småhus byggda från 40-talet och framåt med hänsyn till olika klimatskal, konstruktionstyper och värme- och ventilationssystem.
Energigemenskap – en gemensam sak?
Koordinator: Kungliga Tekniska högskolan
Vad har hushållen för roll i energigemenskaper? Det ska forskarna ta reda på. I det här projektet undersöks hushållens relation till lagring, delande, användning och produktion av energi. Forskarna undersöker även aktörernas föreställningar om hushållen som deltagare i energigemenskaper och hur hushållens vanor påverkas. Flera doktorander deltar i projektet.
Fasändringsmaterial för träbyggnader
Koordinator: Umeå universitet
Byggnaders termiska tröghet ger möjligheter att lagra värme och kyla vilket kan nyttjas vid energieffektivisering. Nu ska forskarna undersöka hur man kan använda byggnadsintegrerade fasomvandlingsmaterial (PCM), i form av skivmaterial med PCM inneslutna i små porer, för att öka lätta träbyggnaders termiska tröghet. Skivmaterial med PCM finns på den kommersiella marknaden, men kunskapen om användning av tekniken är mycket bristfällig. Det här projektet vill bidra till att ändra på det. Målet i projektet är att identifiera strategier för implementering av PCM i kombination med isolering.
Flyttbara eluttag för flexibla bostäder
Koordinator: Arexor
Arexors utanpåliggande installation med flyttbara uttag för el minskar inbyggda installationer och låter användarna själva sätta sina uttag där de vill ha dem. Utanpåliggande montage ger ökad flexibilitet och minskar inbyggda installationer, spill och rivningsavfall. I det här projektet ska man slutföra installationslösningens konstruktion, utföra prototypinstallationer samt göra klimatberäkningar baserat på slutlig produkt.
Förstudie: Etablering av fabrik för renoveringslösningar – Indu Zero Scandinavia
Koordinator: Sustainacon Sweden AB
För att uppnå en klimatneutral byggsektor 2045 behöver det befintliga byggnadsbeståndet reducera sin energianvändning. I dagsläget finns det inte tillräckligt kostnadseffektiva paketlösningar, men det här projektet vill ändra på det. I InterReg projektet INDU-ZERO har industriella lösningar för massproduktion av renoveringspaket utforskats. I denna förstudie genomförs fördjupade teknikstudier, affärsutveckling samt intressentdialoger med målet att etablera en INDU-ZERO fabrik i Sverige som ska leverera till den nordiska marknaden.
Grön logik: Visualisering av byggnaders potential för energieffektivisering
Koordinator: Anthesis Enveco AB
I det här projektet skapas ett webbaserat flexibelt verktyg som visualiserar energieffektiviserande renoveringsåtgärder och visar på mervärden. Här kan dataunderlag, antaganden och framtidsscenarier anpassas för att bäst representera användares frågeställningar. Projektet ska bidra till att genomförandetakten för energieffektiviserande renoveringsåtgärder ökar.
Klimatdriven effekthushållning i kvarteret Crossways
Koordinator: Linnéuniversitetet
I det här projektet utvecklas en energi- och effektlösning på kvartersnivå med avseende på el, värme och kyla. Lösningen ska på sikt testas i det nya kvarteret Crossways i Växjö. Projektet bidrar till ett helt förnybart energisystem med den tuffa målsättningen att göra kvarteret till ett “plusenergikvarter” vilket innebär att kvarteret producerar mer förnybar primärenergi än vad det använder. Projektet hanterar behovet av effekthushållning och flexibel energianvändning,
Klimatvänliga husgrunder med mindre cement
Koordinator: Lunds universitet
Här undersöks möjligheterna för en ny typ av energisnål och klimatvänlig grundkonstruktion för småhus och mindre lokaler. Konstruktionen består av cementbunden makadam, en teknik som idag förekommer inom vägbyggnadsområdet. Forskarna undersöker frågor kopplade till materialsammansättning, produktion samt de funktionskrav som ställs på husgrunder. Två olika förslag på grundkonstruktionen kommer att demonstreras i full skala i labbmiljö.
Kunskapssyntes om svenska byggnaders klimatpåverkan
Koordinator: Kungliga Tekniska högskolan
Här ska forskarna utveckla och syntetisera kunskap om vad som påverkar nivån av en byggnads klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv i en svensk kontext. Detta görs främst genom fördjupade analyser av ett större antal byggnader, workshops med aktörer i byggsektorn och en sammanställning av forskningen på området. Projektet bidrar bland annat till kunskap om hur byggprocesser kan styras mot att bli mer energi- och resurseffektiva.
Metoder och användning av värmeförlusttal i praktiken - LFM30
Koordinator: Lokal färdplan Malmö 2030
Ambitionerna är höga i Malmös färdplan för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor 2030 (LFM30). I det här projektet bidrar man med att fram anpassade beräkningsstöd för byggnadens värmeförlusttal och förenklade metoder för att bestämma byggnadens klimatpåverkan. Forskningen ska bidra till att maximalt effektbehov för el och fjärrvärme hålls nere den kyligare uppvärmningsperioden.
Mätning av energianvändning på byggarbetsplatser
Koordinator: Peab Sverige AB
I det här projektet tillämpas och utvecklas en mätplan som används för att kunna följa upp energianvändningen på byggarbetsplatser. Projektet ökar dels kunskapen om energianvändning för olika poster på byggarbetsplatsen och ger dels grunden för en mätstandard för fortsatt energieffektivisering. Projektet är ett stort branschgemensamt samarbete vilket ger goda förutsättningar för implementering.
Nudging för ökad energieffektivisering i småhus
Koordinator: Anthesis Enveco AB
Vilken form av kommunikation leder till att småhusägare genomför energieffektiviserande åtgärder? Det ska forskarna ta reda på med hjälp av ett utbildningspaket med studiecirklar. Kunskapen ska kunna användas till att utforma kommunikations-, informations- och undervisningsmaterial som ökar renoveringstakten för befintliga småhus.
Ny grund: Termiska möjligheter för minskad klimatpåverkan
Koordinator: Svensk Trägrundläggning AB
Det behövs fler grundläggningstyper med minskad klimatpåverkan. I det här projektet testas en lösning där grunden fungerar som ett aktivt termiskt batteri tillsammans med dess tryckfördelande och bärande egenskaper. Lösningen ger nya möjligheter för träbyggandet och minskar påfrestningarna på elnätets effektbehov då energi inte behövs när belastningen är hög. Lösningen bidrar även till att tillvarata lokal elenergi ifrån solceller och termiskt via värmepump.
Nytt utvärderingsverktyg för proptech-investeringar
Koordinator: Mälardalens högskola
Här skapas ett verktyg som hjälper fastighetsföretag i att snabbare kunna bedöma potentialen och värdet av en erbjuden proptech-lösning. Verktyget ska även guida proptech-företag så att de kan erbjuda den information som fastighetsföretagen behöver samt visa vad som bidrar till en hållbar affärslogik där brukarnas behov beaktas. Projektet bidrar till att påskynda införandet och användningen av nya digitala tjänster för bättre energi- och resursanvändning.
Med proptech menas användningen av digitalisering och ny teknik för fastighetssektorn.
Planeringsprocess för optimerad soltillgång i nya stadsdelar
Koordinator: Lunds universitet
Målet med det här projektet är att öka kunskapen om hur man planerar nya stadsdelar för att maximera solljus och solenergi inomhus och utomhus. Beslut som fattas i planeringsprocessen avgör förutsättningarna för solinstrålningen. Forskarna ska undersöka svenska invånares preferenser och förbättra beslutsprocessen för planeringen av solcellskvarter.
Teknik och affärsmodell för klusterinstallation av Sol-Geo-Hybrid
Koordinator: Samster AB
Det här projektet ska genom en systemlösning ge småhusägare en bättre möjlighet att installera ett högeffektivt bergvärmesystem med god lönsamhet. Systemlösningen baseras på högeffektiv bergvärmeteknik och solcellsteknik (PVT) med termisk funktion, vilken möjliggör återladdning av borrhål. Projektet ska mynna ut i ett förbättrat erbjudande och en arbetsmetod som kan användas över hela landet.
Tekniktävling – energiuppföljningssystem för fastighetsägare
Koordinator: Fastighetsägarna Sverige AB
En tekniktävling ska bidra till att stimulera och skynda på utvecklingen av digitala verktyg och funktioner som underlättar för fastighetsägare att ha kontroll på sin energianvändning. Tävlingen bygger på en kravspecifikation som tas fram i dialog med fastighetsägare. Utifrån kravspecifikationen kommer leverantörer få möjlighet att utveckla tävlingsbidrag där energiuppföljningssystemen uppfyller beställarnas behov.
Tydligare roll för energisamordnare vid renovering
Koordinator: Aktea Energy Aktiebolag
Energisamordning är en förutsättning för hållbart byggande. Rollen energisamordnare upplevs dock som otydlig vilket resulterar i att många projekt inte når upp till energimålen. Det här E2B2-projektet vill ändra på det. Genom att definiera energisamordnarens roll genom hela renoveringsprojektet, inklusive informationshanteringen, får titeln den tydlighet som behövs. Resultatet kommer samhällsbyggnadssektorn till nytta genom plattformen Nationella Riktlinjer för livscykelinformation.
Utvärdering av nyttan med behovsanpassad värmereglering
Koordinator: Stiftelsen Chalmers Industriteknik
Behovsstyrd värmereglering kan reducera värmebehovet i svenska flerbostadshus – men tekniken har inte utvärderats vetenskapligt. Det här projektet vill ändra på det. Här ska forskarna följa upp tidigare data för att jämföra och utvärdera olika typer av värmereglering i flerbostadshus, både traditionell värmereglering och behovsstyrd sådan. Dessutom finns det en jämförelsemodell i form av en digital tvilling som också ska nyttjas.
Verifiering av centrala ventilationsaggregat i flerbostadshus
Koordinator: Svensk Ventilation AB
I energieffektiva byggnader måste alla detaljer fungera som tänkt annars är risken stor att energianvändningen ökar. Här tar forskarna fram en ny metod som ska underlätta för beställare, konsulter och installatörer att kravställa och verifiera funktionen hos ventilationsaggregat. Metoden ökar möjligheten för nya och renoverade byggnader att uppfylla sin beräknade energiprestanda.
Verktyg för klimatsmart byggdesign i tidiga skeden
Koordinator: IVL Svenska Miljöinstitutet AB
Byggnaders klimatpåverkan avgörs till stor del tidigt i byggprocessen. Nu ska forskarna vidareutveckla ett verktyg för beslutsunderlag och beräkning av byggnaders klimatpåverkan i ett tidigt skede. Projektet bygger på ett tidigare E2B2-projekt där verktyget automatiskt återförde klimatavtryck av enkla volymskisser mellan Grasshopper 3d och Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg. Verktyget ska nu utvecklas och testas för ökad tillämpning och kompletta jämförelser.
Virtuell energigemenskap – solelförsörjning i stadsdelen Sätra
Koordinator: Västerås Stad
Sätra i Västerås ska bli en ny hållbar stadsdel. Här ska det vara möjligt för fastighetsägarna att producera och dela solel. I den här förstudien undersöker forskarna möjligheterna att skapa en virtuell energigemenskap i Sätra vilket kan bli möjligt med nya regelverk. Genom att involvera privata fastighetsägare i projektet skapas ytterligare värden. Förstudien ska mynna ut i en rekommendation inför nästa fas – implementering.
VOC-pass – proaktiv och energieffektiv ventilation i byggnader
Koordinator: Chalmers Tekniska Högskola
Föroreningar från nya material kan orsaka försämrad kvalitet i innemiljön första tiden som en byggnad tas i bruk. I det här projektet ska forskarna verifiera en ny metod för kontroll av förhöjda halter av flyktiga organiska föreningar (VOC) i innemiljön. Målet är att ta fram ett verktyg – VOC-pass – för att förstå byggnadens VOC-fotavtryck samt optimera ventilationen så att VOC-halterna når acceptabla nivåer med minimala energiförluster.
Ökad kunskap – att påverka EU:s politik för resurs- och energieffektiva byggnader
Koordinator: Linköpings universitet
Projektet har som mål att ge bättre kunskap om processerna för beslutsfattande och förändringar av EU-politiken för resurs- och energieffektiva byggnader. Beslutsfattare får genom projektet bättre kunskapsunderlag för att påverka framtida EU-direktiv samt möjlighet att främja svensk innovation och implementering av energieffektivitet i byggd miljö såväl i Sverige som globalt.
Övertemperaturer i bostäder – mätning, analys och lösningar
Koordinator: Lunds universitet
Problemen med övertemperaturer i bostäder bli allt större men det saknas kunskap om faktiska temperaturer i svenska bostäder sommartid. I det här projektet ska mätdata från 250 bostäder analyseras för att se vilka lösningar som kan tillhandahålla ett gott termiskt inneklimat sommartid. Analysen är tvärdisciplinär och baseras på olika funktionskrav och problemställningar inom installationsteknik och byggnadsteknik, energi- och effektbehov, energisystem, medicinska risker, komfort och övrig innemiljö.