De digitala Urban Lunch/Breafast Talks arrangeras av forsknings- och innovationsprogrammet JPI Urban Europe, som IQ Samhällsbyggnad är en del av. Det nittonde avsnittet i serien gick av stapeln den 27 januari. De 150 deltagarna fick ta del av diskussioner om bland annat hur konceptet 15-minutersstaden kan komma att se ut i framtiden, om möjligheten att applicera konceptet över hela världen och skillnader mellan Kina och Europa.
I konceptet ska allt finnas 15 minuter från där du bor, till exempel köpcentret, läkaren, skolan och gymmet. Städer måste omkonfigureras och bli hyperlokala så att de kan möta invånarnas krav.
Några exempel: Paris under ledning av borgmästaren Anne Hidalgo satsar på att bli en 15-minutersstad med närhet och låg klimatpåverkan som ledord. Just nu byggs en 15 minutersstad i Kina och som ska vara motståndskraftig mot kriser, likt covid-19.
De tre panelisterna, Tao Feng (Docent i stadsplanering och datadriven mobilitet i den byggda miljön vid Eindhovens University of Technology), Erik Verhoef (Professor i rumslig ekonomi) och Joana Barros (Stadsplanerare och geografisk informationsforskare vid Birkbeck University of London) gav engagerande och olika perspektiv på 15-minutersstaden. Tao Feng betonade vikten av Big Data när det kommer till 15-minutersstaden, både för forskningens skull men även den praktiska implementeringen av konceptet. Han menade att Big Data kan hjälpa oss att spåra mobilitetsmönster, vilket är fördelaktigt för förståelsen av hur vårt resande förändras över tid.
Erik Verhoef höll med om detta och antyder att teknik och mänskligt beteende är sammanflätat - ny teknik har möjligheten att påverka och justera nya beteenden och livsstilar.
- Jag är lite skeptisk till 15-minutersstaden som det högsta önskvärda slutmålet. Jag tror att faran ligger i om vi har en för naiv uppfattning av vad en 15-minutersstad är och bokstavligen låser in människor i grannskap och drar gränser för en 15-minuters restid. Då förlorar vi många av de fördelar som gör en stad lyckad”, sade Erik Verhoef.
Utmaningar med 15-minutersstaden
En av utmaningarna med att implementera 15-minutersstaden, i synnerhet i europeiska städer, är att städerna redan är etablerade fysiskt, kulturellt och historiskt. Joana Barros poängterade att det inte bara handlar om möjligheten att implementera konceptet 15-minutersstaden, utan att det även är viktigt att prata om vad som kan hända med olika delar av staden när det väl blivit implementerat, som exempelvis de större centrumen och områden med en starkt gentrifiering.
När diskussionen rörde sig vidare mot Covid-19-pandemin fick deltagarna en chans att göra sina röster hörda i diskussionen, genom en enkätfråga om hur pandemin kan ha påverkat förutsättningarna för en 15-minutersstad. Majoriteten av publiken svarade att de tror att förutsättningarna har ändrats.
Panelisterna reflekterade över hur fler människor bland annat behövt jobba hemifrån mer eller skapat andra shoppingvanor. Kommer detta ha minskat behovet för en 15-minutersstad? En kommentar från publiken var att pandemin och restriktionerna förväntades att lyfta implementeringen av 15-minutersstaden, men istället har det tryckt bort människor från kollektivtrafik till bilar och från grannskap till onlineaktiviteter.
Ta del av webbinariet i efterhand
Webbinariet filmades och du kan ta del av det i efterhand och reflektera vidare över frågorna. Du hittar webbinariet på JPI Urban Europes webbplats, där du också kan läsa mer om webbinariet, panelisterna och konceptet 15-minutersstaden.