Utredningen om Organisation, styrning och finansiering av forskningsinfrastruktur redovisar uppdraget att lämna förslag på hur organisation, styrning och finansiering av forskningsinfrastruktur kan utvecklas på nationell nivå, samt hur ett system för nationell prioritering av forskningsinfrastruktur kan utformas. Utredningen har även utvärderat olika finansieringsmodeller för fortsatt tillgång till en forskningsisbrytare.
Framgångsrik forskning har varit avgörande för Sveriges position som framstående kunskaps- och välståndsnation. I en tid av tuff global konkurrens får kunskap och forskning nu än större betydelse. Forskningsinfrastruktur blir en allt viktigare förutsättning för högkvalitativ forskning inom många områden. Ett ökat politiskt fokus på forskningsinfrastruktur är därför av största vikt för Sverige.
I utredningen av forskningens infrastruktur – stora anläggningar, laboratorier, centra, databaser, bibliotek, biobanker, med mera – menar Tobias Krantz att det behövs reformer för att förbättra och utveckla styrningen.
Utredningens förslag i korthet
- Utveckla den politiska styrningen avseende forskningsinfrastruktur.
- En framtida myndighet för forskningsinfrastruktur av särskilt nationellt intresse bör inrättas.
- Samla digitala infrastrukturer för forskning inom en myndighet.
- Stärk förutsättningarna för lärosätenas samverkan om forskningsinfrastruktur.
- MAX IV-laboratoriet och SciLifeLab bör fortsatt bedrivas i myndighetsform med förtydligat nationellt ansvar.
- Viss forskningsinfrastruktur av särskilt nationellt intresse bör betraktas som en samhällsinvestering.
- Vidga perspektivet på forskningsinfrastruktur och öka näringslivets möjlighet att delta i både uppbyggnad och användning.
- Nykonstruktion av ett polarforskningsfartyg kräver en ambitionshöjning avseende svensk polarforskning.
I en debattartikel i Dagens Nyheter den 11 augusti presenteras Tobias Krantz förslagen i utredningen.