Placemaking som begrepp är omdiskuterat, på svenska förklaras det ibland som ”platsutveckling”. Placemaking som metod och rörelse härstammar från USA men sprider sig nu över världen för att generera attraktiva och värdeskapande platser. Syftet är att förbättra platskvalitéer i gaturum, parker och på andra offentliga platser genom att i samverkan med invånare och de som nyttjar platserna lyfta den lokala identiteten och potentialen. Ibland används placemaking för att skapa trygghet på ochom kring övergivna eller oanvända mellanrum i staden. Tillvägagångssättet innebär design från ögonhöjdsnivå i formandet av platser mellan stadens huskroppar.

Mer om Placemaking Week Europe

Konferensen organiserades av La Marina de Valencia, STIPO och European Placemaking Network i samarbete med Creative Bureaucracy Festival. JPI Urban Europe var en av samarbetspartnerna till konferensen, tillsammans med bland annat FN:s program för boende- och bebyggelsefrågor UN-Habitat, Europeiska kommissionen, Europeiska unionen, URBACT, Placemaking X, Project for Public Spaces och The City at Eye Level.

Placemaking Week Europe

Konferensen Placemaking Week Europe anordnades för tredje gången och årets upplaga tog upp ämnen som placemaking för innovation, kreativ byråkrati, öppen källkodsdelning och att framtidssäkra städer och urbana hamnområden. Deltagande från svensk och nordisk sida var tunt vilket säger något om var ”placemaking” befinner sig i Sverige. På plats var dock representanter från Stiftelsen Tryggare Sverige och Glad stad. Det finns också ett nordiskt samarbete inom European Placemaking Network.

Workshop med PlaceCity JPI

Under veckan faciliterade till exempel UN-Habitat en workshop som en del av projektet Urban Maestro där JPI Urban Europe är rådgivande. Urban Maestro utforskar användningen av informella verktyg i styrningen av stadsutvecklingsprocesser. En annan workshop genomfördes av PlaceCity som är en del av JPI Urban Europes projektportfölj. PlaceCity JPI utvecklar stöd och resurser för lokalt och nationellt arbete med placemaking.

Dilemman i det offentliga rummet: Hur kan värdet av placemaking förstås?

Som ett led i att implementera JPI Urban Europes Strategiska forsknings- och innovationsagenda, SRIA 2.0, anordnade programmet två workshoppar. En workshop handlade om de dilemman som uppstår i arbetet med att utveckla och förvalta offentliga platser. I sådant arbete händer det att intressen, mål och strategier ibland genomförs på bekostnad av ett annat mål, och att målsättningar därför ibland rentav motarbetar varandra i implementeringsfasen. Den här workshoppen lockade framförallt tjänstepersoner från kommuner runtom i Europa, som upplevde sig brottas med dilemman i sitt dagliga arbete.

Vad gäller placemaking diskuterade deltagarna i workshopen hur man till exempel ansluter kommunal styrning till experimentella metoder och flexibel design på daglig basis ihop med användarna, och samtidigt antar en långsiktig styrning och planering av platser. Relaterade dilemman har att göra med frågor om kontroll, makt, ägandeskap och samarbete. Här efterfrågade deltagarna forskning kring taktisk urbanism gällande hur planeringsprocesser kan gå framåt snabbt men samtidigt ta i beaktning högkvalitativ så kallad Baukultur. Baukultur är ett holistiskt synsätt på den byggda miljön som argumenterar för vikten av att kulturell identitet och diversitet tas i beaktande i utvecklingen, vilket innefattar varje aspekt av mänsklig aktivitet som förändrar den byggda miljön och dess förhållande till den naturliga miljön.

Deltagarna menade att det är viktigt att placemaking inte bara sker i övergångsperioder utan att det är en daglig praxis, eftersom det finns en oro gällande platsutvecklingens koppling till gentrifiering och exklusivitet. Det är därför viktigt att placemaking svarar mot faktiska och ibland grundläggande behov snarare än utgör ”kryddan” på en plats, kanske inte minst när externa aktörer verkar i socioekonomiskt missgynnade områden. I samband med den här diskussionen efterfrågade deltagarna forskning kring det ekonomiska värdet av placemaking och dess bidrag till välfärden. Vilka är indikatorerna som är lätta och intressanta att applicera?

Några av deltagarna i workshopen om Urban Living Labs

Urban Living Labs och experimentella metoder i stadsutveckling

I den andra workshoppen som JPI Urban Europé arrangerade uppmanades deltagarna att utgå från egna erfarenheter av så kallade Urban Living Labs för att tillsammans ta itu med hur man kan skala upp potentialen av liknande satsningar. I det arbetet behöver lokala beslutsfattare var taktiskt flexibla och kunna föreställa sig regleringar i nya former. Det var enligt deltagarna mycket ovanligt att experimentella metoder är ”business as usual” i stadsutvecklingsprojekt idag.

Några slutsatser som kunde dras var till exempel att placemaking har en stark koppling till Urban Living Labs och kan bidra till ett förbättrade policys. Resultaten av Urban Living Labs och placemakingprocesser kan förändra tänkesätt och attityder och i längden öka förståelsen av dilemman i platsutvecklingen. Experimentella tillvägagångssätt bör vara en central del i framtidens beslutsfattande och styrning i stadsutvecklingsprocesser, men värdet måste förstås i ekonomiska, sociala och politiska termer och därför utforskas närmre.
Kontinuerligt experimenterande kring offentliga rum, att så att säga “gräva djupare in i själen av en plats”, kan avslöja nya narrativ om platsen och den autenticitet som tenderar att attrahera människor. I arbetet med det måste vi fråga oss vem som initierar placemaking- och stadsutvecklingssatsningar, med vilka avsikter, och vems behov som de svarar mot.

Om du är nyfiken på hur JPI Urban Europe nu arbetar vidare med de här frågorna kan du läsa mer på programmets webbplats. Du kan också hålla ett utkik efter programmets webbinarier ”Urban Lunch Talks” som kommer att fortsätta att arrangeras i höst.

Läs mer

Uppdaterad den