Ulf Ranhagen (KTH och SWECO), Anna-Johanna Klasander (Chalmers och White Arkitekter) och Peder Berne (EON). Utöver dessa deltar även Anna Eriksson (Lantmäteriet), Elisabeth Argus (BonaCordi) samt deltagare i programledningen för det strategiska innovationsprogrammet Smart Built Environment (Olle Samuelsson). Gruppen leds av Eva Schelin (IQ Samhällsbyggnad).
Trots att digitaliseringen har pågått i över 30 år är fortfarande stor del av informationen inom samhällsbyggnadsprocessen analog och pappersbaserad. Detta gäller både för planering, projektering och legala underlag men också för genomförande/byggande, drift och förvaltning.
För att nå målet med en digital samhällsbyggnadsprocess där alla involverade aktörer har tillgång till relevant digital information krävs ett obrutet standardiserat informationsflöde. Glappen mellan processer och aktörer behöver täppas till med tydliga angivelser för hur informationen kan tas tillvara och fyllas på allteftersom ett byggprojekt tar form i samhällsbyggnadsprocessen. En samordning och standardisering av processen kring informationsflödet (skapa, lagra och dela samt vidareförädla) för grundläggande data och av modellbaserad information mellan de olika involverade aktörerna är nödvändig.
Rapporten lyfter fram de hinder som finns för att nå en helt digitaliserad planprocess samt föreslå åtgärder staten kan bidra med för att nå detta. Vi har valt ett systemperspektiv på inventering och analys omfattande hela samhällsbyggnadsprocessens livscykel, men fokus ligger kring brister och åtgärder för den digitala planprocessen i sitt större sammanhang av hela livscykeln.
I samband med kartläggningen av pågående initiativ har projektgruppen identifierat ett antal områden som i dag utgör ett hinder för en digital planeringsprocess. Dessa hinder kan sammanfattas i följande fem områden:
- Enhetliga riktlinjer och standarder för samhällsbyggnadsinformation saknas eller nyttjas dåligt. För att många olika aktörer ska kunna utbyta information digitalt krävs att myndigheter, kommuner och näringslivets aktörer tillhandahåller och tar emot digital information i enhetliga format och använder gemensamma definitioner av informationens innehåll.
- Informationen i samhällsbyggnadsprocessen är fragmentiserad. Flera parter äger och förvaltar den digitala informationen, och den är ofta sub-optimerad för enskilda användare snarare än för att fungera i hela samhällsbyggnadsprocessen. Här behöver pågående initiativ stödjas, såsom sker inom det strategiska innovationsprogrammet Smart Built Environment och BIM Alliance och deras påbörjade arbete med att skapa ett obrutet informationsflöde.
- Digitala metoder för ett resilient samhälle. Den snabba stadsutvecklingen med åtföljande förtätning ställer stora krav på inte bara själva samhällsbyggnadsprocessen utan också på kunskap om den byggda miljöns utformning och dess konsekvenser för hållbar utveckling. Planeringen måste leda till långsiktigt hållbara livsmiljöer, med en byggd struktur som är både robust och resilient. Här föreslås ett kunskapslyft om gestaltningens faktiska betydelse, och att system och verktyg för analys, visualisering, animering och simulering av alternativa lösningar på olika planeringsnivåer kan utvecklas och länkas. Det är också viktigt att digitaliseringen underlättar nivå- och professionsöverskridande arbete.
- Behov av vidareutveckling och användning av testbäddar. Samhällsbyggnad kräver stora investeringar och har långa cykler, samtidigt som den är projektbaserad och fragmentiserad. Byggnader och anläggningar blir alltmer komplexa med större inslag av digitala delar. Statligt forskningsstöd bör därför användas för att möjliggöra testbäddar och demonstrationsbyggande som bidrar till att säkerställa att nya tekniker, processer, metoder och regelverk introduceras i stor skala först när de har verifierats i mindre skala. Vidare efterlyses möjligheter att testa innovativa lösningar under mer flexibla former och regelverk, inom ramen för policy-labb. Viktiga parter är de strategiska innovationsprogrammen Smart Built Environment, InfraSweden2030, Drive Sweden, Hållbara Städer med flera. Även institut och akademi har en viktig roll att spela här och är beroende av statlig finansiering och ett tillåtande regelverk.
- Ett kunskapslyft om processens helhet och om digitaliseringens möjligheter Samhällsplaneringen måste leda till långsiktigt hållbara livsmiljöer, med en byggd struktur som är både robust och resilient. Det finns därför ett behov av ett kunskapslyft inom samhällsbyggnadssektorn på flera plan.
Det finns också ett stort behov av att uppmärksamt följa och utvärdera metoder för att effektivisera genomförande- och byggprocessen med mer industrialiserat byggande inkluderande robotisering, 3D-printing, återbruk etc.
Viktiga parter i att ta fram och genomföra ett kunskapslyft är SKL, Lantmäteriet och Boverket i samverkan med Smart Built Environment, BIM Alliance, Sveriges Bygguniversitet och Arkitekturakademin. Även sektorns branschorganisationer och infrastrukturaktörer bör vara delaktiga i framtagandet.
Arbetsgruppen rekommenderar slutligen att arbetet fortsätter under våren 2017 för att ta fram och konkretisera en handlingsplan för att åstadkomma en digital planprocess inklusive det kunskapslyft som behövs för många aktörer i samhällsbyggnadsprocessen.