Ulf Håkansson är förutom forsknings- och utvecklingschef även adjungerad professor på KTH där han forskar och handleder doktorander. Skanskas forskning- och utvecklingsenhet ansvarar för Skanskas långsiktiga behov av kompetens och tekniska lösningar, vilket innebär bland annat deltagande i forskningsprogram och att Skanska har representanter på högskolor och universitet. Till exempel finns idag sex adjungerade professorer som jobbar med strategiskt viktiga områden på Skanska. Den globala byggkoncernen är inne i ett spännande skede där en ny strategi för företagets forskning och innovation är under utveckling med Ulf Håkansson vid rodret. Han tar emot på Skanskas moderna huvudkontor i Stadshagen i västra Stockholm för att berätta mer om Skanskas arbete med forskning och utveckling.
Varför satsar Skanska på forskning, utveckling och innovation?
– Byggbranschen är inte känd för att vara innovativ men nu handlar det om överlevnad. Den som står still och inte innoverar kommer att ha problem. Jag skulle säga ”Innovate or die”. Det svåra idag är att takten på förändring är exponentiell. När vi började för 125 år sedan var det en linjär funktion. Den som lyckas är framtidens vinnare och resultatet och nyttan med forskningsarbetet är att kunna kapitalisera på kunskapen – det vill säga få tillbaka pengarna och mer därtill.
Den som står still och inte innoverar kommer att ha problem.
Jag skulle säga ”Innovate or die”.
Bland koncernens forskningsprojekt finns bland annat Deep Green Cooling, ett system för att kyla ner fastigheter som börjat användas i Skanskaprojekt i Sverige och snart utomlands. Skanska har i sitt värdegrundsarbete tagit fram begrepp som man arbetar efter, där en viktig del är att jobba med samhället under parollerna Be better together och Care for life. Skanska har också fokuserat på säkerhet, etik och att agera grönt som del i företagsandan och hur koncernen ska agera.
Hur överförs kunskap vidare ut i koncernen?
– Man ska börja med att säga att branschen och Skanska är väldigt decentraliserade: det betyder att jag sitter på Skanska AB med koncernstaben som är en mycket slimmad organisation – det är jag och en assistent. Det egentliga arbetet sker ute i affärsområdena: Norden, England, Polen, Tjeckien och sedan USA. Förutom det finns forskningschefer i respektive land i mitt R&I-nätverk och vi träffas regelbundet. Dilemmat är att fånga upp det som händer, jag ser varje projekt som ett företag, och då har vi 10 000 olika företag inom Skanska att koordinera berättar Ulf. Det är en stor utmaning att nå ut med utvecklingsarbete till linjefolket och projekten.
Kunskapsuppbyggnaden ska handla om strategiska fokusområden – det som är av vikt för hela koncernen. Här går koncernen in i de olika affärsområdena och visar riktningen men utgör också en servicefunktion för kunskapsöverföring som servar affärsområdena inom Skanska. Koncerns forsknings- och utvecklingsenhet kan blicka 10–15 år framåt i tiden, medan affärsområdena fokuserar på det dagsaktuella och rådande affärsplan. Kunskapsarbetet består av researchprocess, kunskapsspridning, innovationsprocess och problemlösning.
Vilka är utmaningarna?
– De stora utmaningarna är silos och ad hoc, att alla har rätt att göra som de vill så länge de levererar svarta siffor. Jag vill istället se en strukturerad och koordinerad strategi och skapa en modell som får bort silos och ad hoc-arbete. Men detta är svårt att lyckas med i en projektbaserad och mycket decentraliserad verksamhet.
Ulf beskriver dilemmat med att få ihop detta med alla koncernens affärsområden. Det är olika mognadsgrad när det gäller innovationsarbete mellan olika länder där Skanska verkar. Utmaningen för Skanska är att blir först med att lösa byggbranschens Spotify, att bli den som klarar en övergång motsvarande att gå från CD till digitala affärsmodeller som förändrar hela branschen.
– Det vi ser är att kunderna i framtiden kommer ställa krav, kunderna kommer kräva intelligent, digital information som till exempel ska finnas i alla installationer berättar Ulf.
Hur upplever du innovationskraften i samhällsbyggnadssektorn? Hur bra är branschen på att koppla ihop forskning med näringsliv?
– Det är personberoende och det behövs mer verkstad. Universiteten har i uppdrag att arbeta mer med industrin men man kommer bara ned till en viss nivå med handlingsplaner. Här brister båda sidor och det gäller att hitta individer som är drivande. Innovationer sker inom arbetssätt och processer och kunskapsöverföring är personbunden – knowledge management är jättesvårt.
Ulf nämner ett bra exempel där Skanska driver ett projekt tillsammans med Robotdalen på Mälardalens högskola. Det är ett bra exempel på där saker händer och där Skanska kan komma in med sina perspektiv inom områden som automation (robotar, förarlösa fordon) och smarta material. Skanska funderar även på lösningar som crowd funding och att premiera innovatörer samtidigt som anställda i koncernen ska dela med sig av kunskap – här kommer ledordet bättre tillsammans in.
Hur ska det ske praktiskt?
– Jag tror att man måste knyta ihop processerna och ha ett arbetssätt. En helhetsbild är viktig. Projekt har aldrig tid för forskning och utveckling, de har fullt upp. Inom Skanska håller vi på med massor och ibland poppar det ut något men vi behöver en strategi och koordinerat arbetssätt konstaterar Ulf Håkansson innan det är dags att gå vidare till nästa möte.