Therese Jephson.

– Kommunerna ställs idag inför ett ökat antal samhällsutmanande frågor som alltmer tenderar att kräva gränsöverskridande insatser. Sammantaget finns det mycket kunskap och erfarenheter inom kommunerna, samtidigt som det finns ett behov av kunskapsutveckling och därmed ett behov av ett ökat samarbetet med akademin, säger hon och fortsätter:


– Samhällsbyggnadssektorn står för en stor bredd i kommunernas verksamhet där bostadsförsörjning – hur man ska bygga smart, effektivt, hållbart och kostnadseffektivt –, klimatanpassning samt frågor som rör dagvattenhantering står högt på agendan. Inom alla områden behövs forskning och utveckling.

Therese Jephson, som är en av medlemmarna i IQ Samhällsbyggnads Omvärlds- och framtidsutskott, har en bakgrund som disputerad naturvetare och innan hon började på KFSK arbetade hon med utvecklingsfrågor i Simrishamns kommun. Hennes roll som FoU-strateg är att knyta samman Skånes kommuner och vara en länk mellan dessa och regionens lärosäten. Hon verkar för att se till att den forskning som äger rum blir känd och implementerad i kommunerna och för kommunernas önskemål vidare till akademin. Syftet är att tillgodose behovet av kommunikation i båda riktningarna.


– Genom en plattform kan vi öka kunskapsutvecklingen och idéspridningen mellan kommunerna och forskarna/studenterna. Här kan nya innovationer uppstå. Och beprövade erfarenheter som finns i kommunerna kan lyftas fram till forskarna som kan få reda på vad som fungerar och inte fungerar och var behoven av forskning är som störst.

I dialog med lärosäten och kommuner i Skåne har Kommunförbundet Skåne utvecklat en idé om forskningskommuner. Den kommun som uppfyller ett antal fastställda kriterier kan bli certifierad forskningskommun.

Under den senaste tiden har Therese Jephson mest arbetat med frågor som rör klimatanpassning. Förra hösten reste hon tillsammans med representanter för Region Skåne och Länsstyrelsen runt till Skånes samtliga kustkommuners samhällsbyggnadsavdelningar för att få en bild av vad som ses som viktigast i de olika kommunerna.Klimatområdet är aktuellt just nu och inte minst vad som händer med Skånes kust. En lång process har resulterat i en EU-ansökan på 65 miljoner för att kunna genomföra och implementera nya metoder och idéer inom klimatområdet. Skånes kommuner, Lunds Universitet, Länsstyrelsen och Sveriges geologiska undersökningar (SGU) är parter i projektet och kommer att kunna ta del av en del av projektpengarna. Region Skåne är koordinator.

– Genom denna ansökan bidrar vi med externa medel till akademin och uppmuntrar kontakten mellan kommunerna och akademin i Skåne. Vi skapar motivation att starta den forskning som behövs. Det är viktigt att bygga något nytt tillsammans och att skapa mötesplatser för informationsutbyte.

Forskningskommuner

I dialog med lärosäten och kommuner i Skåne har Kommunförbundet Skåne utvecklat en idé om forskningskommuner. Den kommun som uppfyller ett antal fastställda kriterier kan bli certifierad forskningskommun. Under 2015 certifierades Malmö som första kommun inom miljö och samhällsbyggnad och fler står på tur. I år 2016 har fyra doktorander börjat inom ett Formas-stöttat projekt där SLU är projektägare. Doktoranderna har en halvtidstjänst för kommunen och en halvtidstjänst som doktorand.


– Att vara forskningskommun innebär att hela tiden använda sig av forskningssamverkan som en del av det strategiska utvecklingsarbetet i kommunen. Jobbar man inom samhällsbyggnadssektorn tillsammans med forskningen så gynnar det utvecklingen och kunskapsförsörjningen av kommunen som helhet. För en forskningskommun finns en helt annan möjlighet att forskning bedrivs inom de områden som kommunen själv identifierat.

Inledningsvis behövs extern finansiering för att både kommuner och lärosäten ska se nyttan med forskningskommuner. Kan man lyfta fram nyttan med strategisk samverkan och hur man gemensamt ska hitta bra lösningar så kanske nästa steg blir en etablering där kommunen bidrar med 50 procent och lärosätet med 50 procent av finansieringen. Detta är fortfarande ganska nytt och forskningskommuner är speciellt för Skåne.

Therese Jephsons råd till andra som vill satsa på forskning och innovation är att noga göra analys och omvärldsbevakning för att komma fram till vilka frågor som är relevanta. Man måste träffas och diskutera de behov som finns.


– För att nå framgång måste man ha kunskap om varandras förutsättningar och utveckla idéer och förslag gemensamt. Och om samarbetet ska vara hållbart måste man ha ett underifrånperspektiv. Politisk förankring är också viktigt. Och så måste man se behov och nytta för båda parterna.