Området Mälarporten är cirka 100 fotbollsplaner stort och ligger mitt emellan citykärnan och Mälaren, resecentrumet är en central nod och mötespunkt. Den futuristiska byggnaden är ritad av de danska arkitekterna Bjarke Ingels Group och är fyra gånger så stort som det nuvarande resecentrumet.
– Det är ett industriområde idag så det är ingen som bor där idag men det finns en del kontor. Området är ganska otillgängligt och otryggt, framförallt rymmer det tråkiga miljöer som man möts av när man kommer till Västerås och tittar åt Mälaren, tittar man åt andra hållet har man citykärnan och en välutvecklad del av staden.
Varför har Västerås med 150 000 invånare ett centralt område som detta? Det är det mest komplexa stadsutvecklingsprojektet som Västerås har haft och det beror på två stora utmaningar, eftersom stadens avloppsreningsverk ligger där och det låg på ett perfekt läge när det byggdes i utkanten av staden på 30-talet men allt eftersom Västerås har växt har den till slut hamnat besvärligt centralt. Anläggningen luktar och det finns en risk för explosion från slamhanteringen vilket betyder att fastigheten har en 200 meter skyddszon runt omkring sig som förhindrar bostäder.
Den andra stora utmaningen är att Lantmännen har en silo där, en gigantisk produktion i hjärtat av Västerås precis bredvid resecentrumet. Verksamheten är både stor och bullrig, den har framför allt mycket trafik till och från sig och det är därför verksamheten behöver flyttas. Även silon har en skyddszon på 200 meter.
– När man tittar på en karta med dessa två skyddszoner tar de upp en väldigt stor yta av Mälarporten och där finns svaret till varför området inte är utvecklat. Man kan säga att Västerås stad har sparat denna bit med de största utmaningarna till sist, för vi har haft andra områden som vi har fokuserat på och utvecklat på ett bra sätt. Men nu är det dags att ta sig an den här pusselbiten.
Sanna berättar att de just nu förhandlar med Lantmännen för att få dem att flytta verksamheten men vad staden ska göra med avloppsverket är fortfarande oklart.
– När det gäller avloppsreningsverket har vi två alternativ, det ena är att flytta det och det är kanske den mest reflexiva lösningen; den måste bort. Men vi jobbar också med att eventuellt arbeta in den. Kan vi bygga in avloppsreningsverket och anlägga en park ovanpå som i så fall blir Västerås största park, 12 meter högt upp i luften? Det är en utredning som pågår just nu. En tanke som vi har generellt för hela Mälarporten är volym, hur jobbar vi uppåt och inte bara med markyta? Vi vill tänka nytt, kreativt och innovativt, så att vi nyttjar alla ytor på olika sätt.
Sanna menar att kommuner ofta ligger steget efter när det gäller forskning och innovation då man inte har vanan att jobba med de här frågorna och kanske hänvisar till ett universitet istället. Sanna berättar att Mälarporten själva har tagit fram en FoI-strategi och att den ska ringa in behoven i just det här projektet.
– Vi har ett behov av att tänka nytt kring ett eventuellt inbyggt avloppsreningsverk, hur kan vi med hjälp av forskning och innovation vara en pionjär med att testa den här lösningen? Vi funderar mycket kring hur till exempel drönare och autonoma bilar kommer att påverka stadsplaneringen. Vi brukar säga att det enda vi vet om framtiden, är att vi inte vet vad som kommer att hända. Man måste ha respekt och stå trygg i det. Vi kan gissa och ha idéer men flexibilitet och föränderlighet i planeringen är otroligt viktigt.
"Vi brukar säga att det enda vi vet om framtiden, är att vi inte vet vad som kommer att hända."
Sanna ser resecentrumet och hela Mälarporten som skyltfönstret till Västerås och en symbol för framtiden i hela staden.
– När vi pratar om Västerås i marknadsföring och andra sammanhang lyfter vi fram energihuvudstaden, teknikstaden och robotdalen. Vi har flera spännande företag som ABB Robotics, Northvolt och Amazon, vi har teknikcentrerad och framtidsorienterade företag och det vill vi visa när man kommer till vår stad. Det är därför vi har så ambitiösa mål med resecentrumet och Mälarporten, så att man ser staden som satsar på innovation och framtidstänkande redan när man kommer till resecentrumet.
Hon avslutar med att tipsa andra kommuner om att reflektera kring sitt FoI-arbete för att få maximal nytta och att själva upprätta en FoI-strategi. Hon menar att kommuner är viktiga inom forskning och innovation för att få till nyttiggörandet i praktiken.
– Det är ju tyvärr ganska vanligt att kommuner eller oerfarna organisationer inom FOI hamnar i flera olika projekt utan att riktigt veta varför. På ett eller annat sätt hamnar man i ett projekt eller blir efterfrågade att vara samfinansiär och det tycker de låter bra, istället för att fundera kring ifall syftet och projektet ligger i linje med det man vill åstadkomma i sin stad. Vi har fått sådana förfrågningar och då är det skönt att ha en FoI-strategi att luta sig mot och säga att det är de här frågorna vi ska prioritera, vi diskuterar gärna framtida projekt men då vill vi vara med från början. Den ovanan finns hos väldigt många kommuner och regioner och därför känns det väldigt viktigt att IQ Samhällsbyggnads medlemsskara och kommunnätverk växer för att fler ska kunna jobba på det sättet och för att vi i kommunerna ska kunna samverka även inom FoI.